Är din förmögenhet stor nog?

I boken “Millionaire next door” presenterar författaren en ekvation för hur rik du borde vara.

Formeln är inte bara tänkt att ge stöd till dig som vill få en indikation på hur stor förmögenhet du enligt författaren borde ha. Den är också tänkt uppmärksamma läsaren på att hög inkomst inte är det samma som förmögenhet.

Utan sparande blir det, med undantag av gåvor och arv, ingen förmögenhet.

Så hur stor anser författaren då att din förmögenhet bör vara?

Enligt ekvationen borde din (mål-)förmögenhet (F) vara lika med din ålder (Å) gånger din årsinkomst innan skatt (I) delat på tio plus eventuellt arv (A).

F = (Å x I)/10 + A

Vi kan ta ett exempel för att konkretisera formeln. För en löntagare på 45 år som tjänar 28 tusen i månaden före skatt och som inte har något arv blir mål-förmögenheten 1 512 000 kronor ((45 x 336 kr)/10 + 0)).

Om personen i exemplet ovan har en förmögenhet på 1,5 miljoner kronor är hen en vad författaren kallar en genomsnittlig förmögenhetskapare (GFS).

Har personen i exemplet ovan mindre än hälften av mål-förmögenheten, dvs. en förmögenhet som understiger 756 000 kronor är hen en under-presenterande förmögenhetsskapare (UFS).

Ligger du däremot i den övre kvartilen, dvs. har lyckats nå en förmögenhet på 3 024 000 kronor, är du en fantastisk förmögenhetsskapare (FFS).

Du kan testa dig själv och se om du är en GFS, UFS eller FFS genom att knappa in dina egna värden här.

Det finns däremot ett litet problem med denna formel vilket bloggen The Simple Dollar uppmärksammat på ett förtjänstfullt sätt.

Om du matar in siffrorna i formeln för en nyexaminerad person på 28 år (vilket är den genomsnittliga examensåldern i Sverige för en kandidatexamen) som precis fått sitt första jobb kan målförmögenhet bli ganska missvisande.

Om vi antar att den nyexaminerade personen får en ingångslön på 28 tusen i månaden skulle personens målförmögenhet enligt formeln ovan vara 940 800 kronor.

Att efter examen, ofta med en studieskuld på upp emot 200 000 tusen, ha sparat ihop nästan en miljon kronor i nettoförmögenhet ter sig inte som realistiskt.

The Simple Dollar föreslår därför en modifierad och kanske mer realistisk formel.

I stället för att ta åldern gånger årsinkomst delat på tio föreslår bloggen följande ekvation:

F = ((Å-27) x I)/5 + A

Applicerar vi den nya ansatsen för den nyexaminerade personen ovan blir målförmögenheten 67 200 kronor.

Att spara ihop en nettoförmögenhet på 67 tusen är mer görbart än de 940 tusen som genererades av den ursprungliga formeln.

Men även med denna justerade formel kan verka lite verklighetsfrånvänd då den kräver att en nyexad inte bara sparar 67 tusen utan också betalar av lånet på 200 000.

Här är det viktigt att komma ihåg att The Simple Dollars sajt utgår från en examensålder på 23 år.

Hur den exakta formeln ska se ut för att vara realistisk utifrån det enskilda fallet är därför inte helt självklart. Du kan själv laborera med formeln för att hitta en mer rättvisande ekvation.

Ska du använda en av de två formlerna ovan, tycker jag ändå att The Simple Dollars version är den bättre. Dels för att den tar bättre fasta på ungas situation, dels för att den också bättre fångar in effekten av ränta på ränta som blir starkare högre upp i åldern.

Hur tycker du man bäst räknar ut en målförmögenhet? Är din förmögenhet så stor som den borde vara?

/Ecorren

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.